Anna-Lisa Thomson

Anna-Lisa Thomson (1905-52) var en allkonstnär med måleri,keramik och poesi på sin palett.Hon började arbet direkt efter studierna på Tekniska skolan i Stockholm och fick fast arbete som konstnär på S:t Eriks lervarufabriker i Uppsala. Efter två år blev hon fabrikens konstnärliga ledare.I mitten av 1930-talet flyttade hon till Uppsala-Ekebys fabrik. Tillsammans med Sven-Erik Skawonius och Vicke Lindstrand kom Anna-Lisa Thomson att förändra den keramiska inriktningen på fabrikens produktion. Hon bidrog med ett stort antal storsäljare, bl a lergodsvasen Paprika, som producerades i mer än tio år efter hennes alltför tidiga bortgång i början av 50-talet. Thomson hade god kännedom om det keramiska materialet och provade nya dekorationsmöjligheter och glaseringar. Hon inspirerades av det bohuslänska landskapet både ovan och under vattenytan. Växter, blommor, fiskar och skaldjur följde de enkla och okomplicerade formerna på hennes gods. På somrarna reste Anna-Lisa Thomson till fiskeläget Grundsund på västkusten för att insupa inspiration, måla, skriva och umgås med konstnärsvännerna. Mot slutet av 1940-talet drabbades hon av bröstcancer som alltför tidigt avslutade hennes liv. Vännerna bildade 1952 en stiftelse i hennes namn som delar ut stipendier till unga, lovande konstnärer. Varje år visas stipendiaterna upp på Uppsala konstmuseum. Anna-Lisa Thomson målade och reliefdekorerade mönster föreställande växt- och havsmotiv på lergods. Hon kombinerade glaserade ytor med grova svarta lergodsytor. Hennes formgivning var arkaisk, enkel och hade ofta stor volymverkan.